Som jag tidigare nämnt är det av stor vikt att barnens olika sinnen berörs. Vid projektets början fickbarnen, dvs 20 sexåringar i förskoleklass och 18 ettor gå in i ett klassrum där belysningen var dämpad. På ett stort bord låg massvis av bilder av fartyget Titanic. Både riktiga foton och fiktiva bilder. Bland alla fotografier fanns också ett antal olika böcker som behandlade samma ämne. Två låtar spelades kontinuerligt från Spotify, en pianoversion av "My heart will go on" och "Nearer my God to thee". Den sistnämnda sägs det att orkestern spelade under tiden som Titanic sjönk. Men det kan ju också vara en myt och är förmodligen också det.
På smartboarden fanns en interaktiv resa genom skeppet. Man kunde klicka sig fram med hjälp av datormusen och se den stora trappan på båten, maskinrummet, promenaddäck etc. När barnen varit i rummet en stund och gjort upptäckter knackade det på dörren och in trädde kaptenen på Titanic. Kapten Edward J. Smith pratade engelska med barnen. Han berättade att han färdats i tiden från den ödesdigra natten då Titanic var på väg att sjunka och han behövde barnens hjälp till att komma på idéer hur man kunde rädda så många människor som möjligt. Kaptenen hade med sig ett hundraårigt telegram som han läste upp för dem på knagglig svenska. Barnen fick sedan som sagt i uppdrag att sitta två och två med att komma på en eller flera lösningar. |
| Kapten Edward J. Smith läser upp telegrammet |
 |
| telegrammet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar